Seminariet Med vems röst? behandlade etisk utvecklingskommunikation och -journalism

Vid Tammerfors universitet hölls fredag 22.3.2019 Interpedias seminarium kring etisk utvecklingskommunikation och -journalism. Det ingick som en del i Frame, Voice, Report!-projektet Med vems röst? Synpunkter på etisk utvecklingskommunikation.

Seminariedagen visade åter en gång att det inte finns några entydiga svar på etiska frågor. Genom att fundera och diskutera tillsammans kan vi emellertid komma närmare en mångsidigare och mer jämlik kommunikation. De frågor som ställs hjälper oss att bli mer medvetna i de val som vi gör i vårt jobb och att bättre beakta maktfördelningens obalans. Ett av projektets mål är att skapa ett memorandum för etisk kommunikation, ett fungerande redskap för vårt vardagsarbete med bilder och berättelser i kommunikationen kring utvecklingssamarbetet.

Bilder på och berättelser om barn i organisationernas kommunikation

Vår informatör Marja Utela berättade i sitt anförande om den förändring som internet och de andra sociala medierna har inneburit för kommunikationen vid organisationer som arbetar med barn. Varje bild och skrivelse har potential för vid spridning och kan återfinnas på webben också efter många år. De val vi gör i vårt arbete kan alltså ha långtgående följder, så vi måste vara medvetna om vårt ansvar. Eftersom Interpedia också arbetar inom det internationella barnskyddet, är det ytterst nödvändigt att vi skyddar barnets integritet.

”Samtidigt borde vi också beakta, att barnet har rätt att få sin röst hörd. Hörandet kan vara en mycket kraftgivande upplevelse för barnet.”

Stereotypier i organisationernas medelanskaffning

Martta Kaskinen har i sitt pro gradu-arbete behandlat uppfattningar om organisationernas medelanskaffning och maktbruket i samband med den. Hon granskar den allt större pressen på medelanskaffningen och dess följder, med speciell fokus på tiden efter nedskärningarna av utvecklingssamarbetsanslagen. Den privata finansieringen har blivit allt viktigare och medelanskaffningen anförtros allt oftare åt utomstående. Gemensamt för de olika organisationerna är, att man strävar efter att undvika bilder där de hjälpbehövande framställs som offer och i stället ökat bruket av bilder där människorna framställs som aktiva individer. Tolkningen av etik och ansvar varierar dock mycket mellan de olika organisationerna.

Kaskinen frågar sig också, i vilken mån marknadslogiken lämpar sig för kommunikationen inom utvecklingssamarbetet. En så kraftig chockverkan som möjligt ger både uppmärksamhet och donationer, men samtidigt formar särskilt de tunga berättelserna människornas uppfattningar om utvecklingsländerna. Den stora allmänheten har ofta en mycket pessimistisk syn på utvecklingsländerna och resultaten av utvecklingssamarbetet, och de chockerande kampanjerna förstärker de här tankarna. De kan också locka fram rasistiska kommentarer och sist och slutligen ha en inverkan som står i strid med organisationernas målsättningar. ”Helgar ändamålet medlen?” frågade Kaskinen.

”Om organisationernas slutmål är global jämlikhet, främjas detta mål då av att medelanskaffningens bildgalleri och kommunikation styrs av marknadslogiken?”

Slut med den vita blicken?

Redaktören, regissören och författaren Elina Hirvonen gav i sitt anförande exempel på den vita blicken i historiskt perspektiv. Vår verksamhetsmiljö har förändrats mycket under de senaste åren Till exempel bruna människor som bor i Finland reagerar på att barn, som ser ut som deras barn, presenteras på ett sätt som inte skulle ha använts om det gällt vita barn.

”Finland har ett bra integritetsskydd när det gäller barn i sårbar ställning, så varför skulle inte också utvecklingskommunikationen ha det?” frågade hon. När organisationerna och medierna berättar om sociala problem i vårt hemland lägger de ned stor möda på att finna framställningssätt som omöjliggör identifiering av personer i utsatt ställning.

”Det globala syd har också blivit mera välmående och medelklassen har blivit allt större, så våra diskussioner och vår kommunikation når numera lätt fram också dit. Vi kan alltså inte begränsa vår visuella kommunikation till att gälla bara Finland.”

Det skulle vara viktigt att utmana den vita blicken, att diskutera med alla parter på jämlik nivå, att lyfta fram de lokala invånarnas arbete och att förändra världen tillsammans. ”Har kommunikationen inom utvecklingssamarbetet misslyckats ifall den stora allmänheten inte vet vilka viktiga framsteg som gjorts i utvecklingsländerna?” frågar Hirvonen. Organisationernas kommunikation befinner sig i en svår situation i den nuvarande mediemiljön och måste bära sin del av ansvaret för den stora allmänhetens tankar om utvecklingsländerna.

Hirvonen konstaterade också, att etisk utvecklingskommunikation bland annat innebär, att bristen eller nöden inte definierar en människa. Människan bör inte avbildas endast som symbol för något utan som en självständig individ.

Med vems röst?

Redaktören och faktaboksförfattaren Eeva Simola berättade om journalistens arbete i utvecklingsländerna. Det finns två slags skribenter som rapporterar från länderna i syd. För det första har vi fallskärmsreportern, som gör ett kort besök i landet, rapporterar om någon viss händelse och snabbt återvänder hem. För det andra har vi u-landsskribenten, som ger sina artiklar en bredare, undersökningsbaserad bakgrund och försöker se vad som ligger bakom de olika fenomenen.

”När det gäller journalism som behandlar barn är det viktigt, att journalistens arbete inte skadar barnet eller den sårbara person som intervjuas, att personen inte blir utsatt för skadegörelse, hot om våld, skrämseltaktik eller diskriminering.”

Med vems ansikte?

Fotografen och videofilmaren Tuukka Ervasti lyfte fram fotografens etiska principer. Först som sist betonar han att människor ska behandlas med respekt. Man måste också se sitt eget överläge och ge objektet en chans att vägra bli fotograferad. Tillstånden måste vara i skick.

”Överväg noga varför du vill ha just precis den bilden − viljan att väcka medlidande är inget bra skäl för fotografering”, påpekade han.

 

Eeva Simola (till vänster) och Elina Hirvonen

 

Mer information om Frame, Voice, Report!

Med vems röst? Tankar kring utveckling och etisk kommunikation

Läs mer om Interpedias utvecklingssamarbete i Nepal

Vill du påverka de här barnens liv genom att bli månadsgivare? Läs mer

 

      

 

Detta dokument är producerat med finansiellt stöd av Europeiska unionen. För dokumentets innehåll svarar stödtagaren och det kan inte under några omständigheter anses spegla Europeiska unionens ställningstagande.