Med vems röst? Tankar kring utveckling och etisk kommunikation

Rekha Karki från Nepal, nu 30 år, måste som tolvåring flytta hemifrån för att bli hembiträde hos en främmande familj i Katmandu. Hon längtade ofta efter sin familj och fick inte gå i skola. I början av 2000-talet fanns det sådana barnhembiträden som Rekha i uppskattningsvis vart femte hushåll i Katmandudalen. Samtidigt fäste organisationen Children and Women in Social Service and Human Rights (CWISH), som arbetar för realiserandet av barnens rättigheter, uppmärksamhet vid barnarbetarproblemet där. Organisationens anställda fick kontakt med Rekha och hundratals andra barnarbetare och började utveckla olika metoder för att hjälpa dem.

De finska utvecklingssamarbetsorganisationerna har till uppgift att stödja barn i utsatt ställning, till exempel barnarbetarna i Nepal, genom att samla in pengar för stödverksamheten och förmedla berörande bilder på och berättelser om de fattiga och barnarbetare som skiljts från sina familjer. De ska alltså berätta om de offer vars räddning är avhängig av donationer från människor som tycker synd om dem. Men är allt sist och slutligen så här enkelt?

Barn har rätt till integritet, till respektfullt bemötande och till en egen röst. När vi berättar om till exempel barnarbetare i Nepal, hur ska vi då sköta kommunikationen och medelinsamlingen utan att kränka ett utsatt barns integritet och utan att ge en förenklad eller stereotyp bild av komplicerade samhälleliga problem? Är det möjligt att berätta om barnarbetarna i Nepal på ett övertygande sätt och samtidigt ge en mångsidig bild av problemen och också av de förbättringar som redan åstadkommits?

Med vems röst?

Interpedia har under hösten 2018 granskat de här frågorna inom kommunikationsprojektet Med vems röst? Synpunkter på etisk utvecklingskommunikation, och resultaten presenterar vi nu på våren 2019. Vårt syfte är att, genom att använda arbetet för de nepalesiska barnarbetarnas väl som exempel, lyfta fram de problemlösningar och de förbättringar som utvecklats av icke-statliga aktörer i syd. Samtidigt dokumenterar vi vår inlärningsprocess, speciellt när det gäller etiken i samband med kommunikation kring  sårbara grupper, till exempel flickor som används som barnarbetskraft. Vi vill finna nya synpunkter på hur speciellt sårbara barn kan presenteras på ett etiskt och respektfullt sätt i kommunikationen.

I Nepal är barnarbetet ett problem sedan länge, men man har kunnat påverka det. Interpedia har länge samarbetat med den nepalesiska organisationen Children and Women in Social Service and Human Rights (CWISH) i syfte att förbättra barnarbetarnas situation. Tack vare det civila samhällets ansträngningar och det stöd arbetet har fått är barnarbetarnas situation i Nepal avsevärt bättre i dag än i början av 2000-talet. Vårt kommunikationsprojekt fokuserar speciellt på barn som arbetar i hushållen i Katmandudalen och vi har kunnat konstatera, att det år 2016 fanns barnarbetare bara i ett hushåll av tjugo.

Attitydförändringen under 2000-talet har varit enorm. Att ha ett barn som hembiträde sågs i Katmandu tidigare som en god gärning men anses nu som en skam. Tidigare tyckte arbetsgivarna att de utan tvekan gjorde barnet en tjänst: barnet fick i varje fall komma från en by till staden, kanske rentav gå i skola. Nuförtiden har det emellertid blivit skamligt att ha ett barn som hushållsarbetare: barnen göms undan eller presenteras för gäster som barn till släktingar.

Det har krävts mycket arbete för att åstadkomma den här förändringen. De inhemska icke-statliga aktörerna i Nepal har spelat en avgörande roll härvid.

Barnpresentationer i kommunikationen

Det är lätt att om barnarbetarna producera sådant kommunikationsmaterial som talar till känslorna. Men hur kan man berätta om de här barnen på ett etiskt sätt som samtidigt väcker tankar och inspirerar finländarna att agera? Kan vi ersätta medlidandet och offertänkandet till exempel med tankar om jämställdhet och social rättvisa, reflexioner kring barnets bästa och realiserandet av barnets rättigheter? Det är vår skyldighet att noga överväga hur vi kan ge barnet en röst och samtidigt respektera barnets integritet.

Interpedia är en organisation som arbetar för barnens rättigheter, och vi vill därför kraftigt verka för att skydda utsatta barn och deras integritet. Samtidigt måste vi emellertid också berätta om kränkningar av barns rättigheter och skapa diskussion kring ämnet. Det är nödvändigt att finna en balans mellan skyddet av ett utsatt barn och framlyftandet av barnets historia. Inom projektet Med vems röst? försökte vi ta fram konkreta utvägar för att finna denna balans.

Planer för våren 2019

Rekha Karki berättade sin historia för oss i Katmandu i september 2018 när vi tillsammans med redaktör Eeva Simola och fotograf Tuukka Ervasti besökte Nepal för att samla material till projektet. När vi under projektarbetets gång berättat om barnarbetarna i Nepal har vi fäst särskild uppmärksamhet vid framställningssättet och vid att låta olika aktörer i Nepal presentera sin synvinkel ur det egna perspektivet.

Intervju

Rekha Karki (andra fr.v.) intervjuas av Interpedias och CWISHs team för projektet Med vems röst? i Katmandu hösten 2018

Vi inledde vårt besök med att intervjua långvariga arbetstagare vid CWISH. Därefter åkte vi runt i Katmandu och intervjuade tidigare och nuvarande barnarbetare, barnarbetarnas arbetsgivare, politiska påverkare samt lärare och rektorer i skolor där det går många barnarbetare. Vi träffade bland annat tidigare barnarbetaren Sarita. Vi dokumenterade berättelserna och förde hela tiden en diskussion om principerna för etisk kommunikation. De här principerna var också temat för ett seminarium i Katmandu tillsammans med lokala organisationsaktiva och redaktörer.

Under våren 2019 berättar vi om resultaten av verksamheten för barnarbetarnas väl i Nepal och om etisk kommunikation. Vi kommer att publicera en minidokumentär och tidningsartiklar om barnhembiträdena i Katmandudalen. Vi ska också berätta mera om våra tankar kring etisk kommunikation, producera undervisningsmaterial för grundskolans årskurser 7-9 och gymnasierna samt anordna ett seminarium vid Tammerfors universitet om etisk utvecklingskommunikation och -journalism (på finska). Till sist ska vi också utge ett memorandum för etisk kommunikation.

Följ vår kommunikation under våren och dela gärna med dig av dina tankar om de här temana!

 

 

Läs mer om Interpedias utvecklingssamarbete i Nepal

Vill du påverka de här barnens liv genom att bli månadsgivare? Läs mer

 

      

 

Mer information om Frame, Voice, Report!

Detta dokument är producerat med finansiellt stöd av Europeiska unionen. För dokumentets innehåll svarar stödtagaren och det kan inte under några omständigheter anses spegla Europeiska unionens ställningstagande.


Ilona Kalliola
Chef för utvecklingssamarbete



Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *