Internationell adoption Adoption Lag och etik

Lag och etik

Interpedias verksamhet bygger på principerna i FN:s konvention om barnets rättigheter.

I Finland regleras internationella adoptioner av adoptionslagen och förordningen om adoption. Utöver lagstiftningen i Finland och i partnerländerna regleras adoptionsverksamheten också av internationella konventioner, av vilka den viktigaste är Haagkonventionen.

Det centrala i konventionerna är barnets rätt att växa upp under balanserade förhållanden, helst i en familj.

Reglering och tillsyn av internationella adoptioner

Internationella adoptioner regleras av:
Adoptionsnämnden

Den allmänna planeringen, ledningen och övervakningen av den internationella adoptionsverksamheten utövas av adoptionsnämnden i Finland, vars uppgift bland annat är att följa utvecklingen i internationella adoptionsärenden och övervaka att Haagkonventionen efterlevs i Finland.

Adoptionsnämnden beviljar verksamhetstillstånd till Interpedia och godkänner våra utländska samarbetspartner, beviljar adoptionstillstånd till adoptionssökande och tar initiativ till utveckling av internationell adoptionsverksamhet.

Internationella konventioner

I konventionen som antogs i Haag 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, konstateras att barn ska få växa upp i en familj där de under trygga förhållanden kan utvecklas till balanserade individer.

Syftet med konventionen är att säkerställa att internationella adoptioner genomförs utifrån barnets bästa och med respekt för barnets grundläggande rättigheter. Finland ratificerade Haagkonventionen 1997 och den har integrerats i Finlands adoptionslag.

Utöver adoptionslagarna i Finland och i partnerländerna är detta den viktigaste konventionen som styr Interpedias verksamhet.

Därtill följer Interpedia följande internationella konventioner och rekommendationer:

Haagkonventionen och den omfattande handboken om riktlinjer för god praxis (Guide to Good Practice) innehåller riktlinjer som vi är skyldiga att följa.

I riktlinjerna ingår bland annat följande principer:

  • beträffande barn som behöver skydd ska barnets biologiska familj i första hand stödjas, i andra hand ska en permanent placering sökas i barnets födelseland
  • internationell adoption är möjlig för de barn som blir tillgängliga för adoption och för vilka man inte hittat en permanent familj i födelselandet
  • i ett land som utövar internationell adoption ska det finnas en centralmyndighet för adoptionsärenden som övervakar verksamheten (adoptionsnämnden i Finland)
  • adoptionens parter behöver adoptionsrådgivning
  • under adoptionsprocessen och efter adoptionen ska allt myndighetssamarbete ske via godkända aktörer (Interpedia är ackrediterat adoptionstjänstorgan i Finland)
  • ingen får skaffa sig obefogad ekonomisk eller annan vinning av adoptionsverksamhet, enbart skälig ersättning till icke vinstdrivande professionella aktörer är tillåten
  • mottagarlandet får inte på något sätt utöva påtryckning på eller övertala ursprungslandets aktörer att ”leverera” barn för adoption.

Etiska frågor vid internationella adoptioner

Barnets bästa

Utgångspunkten för internationell adoption är barnets bästa. Undersökningar har tydligt visat att utifrån barns utveckling är familjen en bättre uppväxtmiljö än en barnskyddsinstitution.

Internationell adoption är en process i flera faser. I likhet med barnskydd i allmänhet måste man fatta långtgående beslut som påverkar barnets liv.

För varje barn måste beslutet om adoption övervägas noggrant. Det är ofta en tidskrävande process, och samtidigt måste myndigheterna försöka fatta det bästa möjliga beslutet för barnet så att barnet inte behöver vänta för länge på permanent placering.

I dag är adoptioner i hög grad individualiserade. Utgångspunkten är att hitta den familj som bäst uppfyller barnets behov.

Besluten är baserade på den information som finns tillgänglig just då och det finns alltid en risk för felbedömningar. Ibland skiljer sig också myndigheternas ståndpunkt från barnets biologiska släktingars uppfattning.

I den allmänna debatten framstår ofta byråkratin och den utdragna processen i samband med adoption i ett negativt ljus. Barnets bästa utgör grunden för adoptionsorganisationernas verksamhet och adoption är en juridisk process. Det ligger i alla inblandade parters intresse att gå igenom de olika stegen som adoptionsprocessen innebär.

I våra samarbetsländer utgör internationell adoption bara en liten del av barnskyddet. Den kan innebära en ny möjlighet för vissa barn som bedöms kunna dra nytta av den, och för vilka ingen permanent familj hittas i födelselandet.

Förtroendefullt och riskmedvetet samarbete

Interpedia samarbetar med länder där det finns ett behov av internationell adoption och som följer principerna i Haagkonventionen.

Vi samarbetar med aktörer som vi har en förtrolig relation med. Vi för diskussioner med dem och vi delar gemensamma ståndpunkter om adoption och gemensamma etiska principer. Dessutom måste vi känna till lagstiftningen och praxis för barnskyddet i våra kontaktländer.

Vi utvärderar ständigt vår verksamhet och ändrar vid behov riktning om förutsättningarna för samarbete inte uppfylls.

Utvecklad reglering och kompetens

Praxis och regler för internationell adoption har utvecklats enormt under årtiondena och utvecklas fortfarande.

I takt med att erfarenheterna och forskningskunskaperna har ökat har man utvecklat den adoptionsförberedande utbildningen för adoptionssökande, rådgivningen för adoptivbarnets biologiska familj eller sökandet efter barnets biologiska familj/släktingar.

Dessutom har lagar preciserats och riktlinjer förtydligats, och barnets intressen och rättigheter vid adoptionen har främjats. Barnskyddssystemet i många ursprungsländer har också utvecklats avsevärt och adoptionssystemen har reformerats vid flera tillfällen.

Då adoptionsaktörerna och lagstiftarna utvecklar praxis inom internationella adoptioner måste de balansera mellan vilka krav den juridiska processen ställer och hur länge det anses skäligt att barnet väntar på besluten.

Även om de internationella adoptionsprocesserna har genomgått en avsevärd utveckling sedan de första decennierna är en sak fortfarande densamma: i bakgrunden finns det svåra omständigheter då ett barn placeras för adoption. Omständigheterna är alltid individuella och adoptionens parter går igenom dem i olika skeden av sina liv.

Betydelsen av adoptionens eftertjänst

Vikten av stöd och eftertjänster för adopterade blir allt viktigare när de adopterade kommer upp i vuxen ålder. Finland har en lång erfarenhet av inhemska adoptioner, så behovet av adoptionens eftertjänster är välkänt och lagstadgat. Staten har också beviljat stöd för detta.

I eftertjänsten kan adopterade ta del av sina handlingar, reflektera över sin bakgrund och identitet eller förbereda sig exempelvis för en rotresa.

Under de senaste åren har vi utvecklat vårt arbete med adoptionens eftertjänster. Läs mer:

För adopterade – Ofta förekommande frågor om adoptionens eftertjänst

Adoptionens eftertjänst

Internationell adoption i Finland

Finland har en relativt kort adoptionshistoria jämfört med många andra länder i Europa. Antalet adoptivbarn är också betydligt lägre än i de övriga nordiska länderna, med undantag av Island.

I Finland började man med internationella adoptioner på 1970-talet, då vårt land fortfarande skickade adoptivbarn till andra nordiska länder.  Den långa erfarenheten av inhemska adoptioner och det perspektiv som Finland hade av att skicka barn till utlandet ledde till en förståelse för vikten av lagstiftning och dokumentation.

Antalet internationella adoptioner i Finland började öka först efter 1985, då internationella adoptioner infördes i adoptionslagen. Således var antalet adoptioner mycket litet under perioden med mindre reglering.

De missförhållanden som framkommit i andra europeiska länder hänför sig främst till tiden före adoptionslagstiftningen och Haagkonventionen och till så kallade privata adoptioner, det vill säga adoptioner utan förmedling av adoptionstjänstorgan. Den finländska adoptionslagen förnyades i början av 2010-talet, vilket innebar en betydande begränsning av de privata adoptionerna.

Adoptionsarbetet utförs alltid utifrån den information som finns tillgänglig vid den aktuella tidpunkten. Erfarenheter har samlats under årtionden, bland annat genom information från forskningen och eftertjänsten. Vi använder denna nya kunskap för att systematiskt anpassa våra arbetsmetoder.

Det viktigaste för Interpedia är alltid barnets bästa och efterlevnad av lagar och internationella regelverk.

Adoptionsverksamheten och utvecklingssamarbetet hålls isär

Interpedia har utvecklingssamarbete med sina samarbetspartner även i länder där vi bedriver adoptionsverksamhet. Utvecklingssamarbetet är emellertid ett separat verksamhetsområde som inte har koppling till adoptionsverksamheten.

Läs mer om ämnet:

Etiken kring internationella adoptioner har diskuterats flitigt och adoptionssystemen har undersökts i många länder under de senaste åren. Vi har skrivit om detta ämne tidigare under rubriken Aktuellt:

Diskussionen om internationella adoptioner

Diskussionen om internationella adoptioner fortsätter

I Finland gjordes en preliminär undersökning av adoptionsutredningar från olika länder (slutförd 2022). Om Finlands adoptionsutredning skrev vi:

Utredningen om internationell adoption är färdig