Nivån på skolundervisningen i Nepal varierar mycket. I huvudstaden Katmandu närmar sig nivån i privatskolorna redan den västerländska standarden, men situationen i de avsides belägna byarna är i huvudsak än så länge dålig. En skolväg på 1,5 timme är helt normal i Nepal. Om skolvägen är kortare än 45 minuter säger eleverna att de bor alldeles nära skolan! Var är läraren? Barnen på landsbygden, till exempel 12-åriga Binita, vandrar ofta en timme eller en och en halv för att komma till skolan, men väl framme väntar en tråkig nyhet: Läraren är inte på plats i dag heller, och det har inte ordnats med någon vikarie. Om detta fortsätter en längre tid sjunker Binitas och de andra elevernas motivation för skolgången. Om läraren inte kommer, varför skulle jag ge mig iväg? Rektorerna, lärarna och eleverna utvecklar skolverksamheten tillsammans Interpedia och den nepalesiska samarbetspartnern Loo Niva har redan i sju år arbetat för att förbättra undervisningens kvalitet och skolornas administration i det avsides belägna västra Nepal. Klassrummen är torftiga, men om läraren är på plats och är motiverad lär sig barnen där lika väl som i bättre utrustade klassrum. Rektorerna instrueras att ingripa på rätt sätt i lärarnas frånvaro och få vikariearrangemangen att fungera. Lärarna utbildas i barnvänliga undervisningsmetoder. Eleverna uppmuntras att delta aktivt i utvecklandet av skolan. Skolornas elevkårer och klubbar får små anslag så att de kan ordna olika slags evenemang och temadagar och på det sättet lära sig att påverka de egna angelägenheterna. Nedför en brant, över ån längs en hängbro och upp på en brant igen. Så här ser skolvägen ut för många nepalesiska barn. Flickorna, de låga kasterna, de funktionsnedsatta och de fattigaste i fokus Skolmiljön görs barnvänligare, speciellt med tanke på att underlätta flickornas skolgång; man bygger till exempel toaletter, så att flickorna inte behöver vara frånvarande från skolan när de har mens. De elever som har de svagaste studieresultaten – och ofta är av låg kast – får stödundervisning. Barnen från de allra fattigaste familjerna får också ekonomiskt stöd för att förhindra avbrott i skolgången. Elevernas föräldrar har ofta brått att ta barnen, särskilt flickorna, ur skolan så att dessa ska kunna arbeta på åkrarna. En viktig del av arbetet är att motivera dem att låta barnen gå i skolan under hela läropliktstiden, det vill säga låta dem avsluta klass 10. Det är föräldrarna som fattar besluten om barnens skolgång – därför är det viktigt att arbeta på att förändra attityderna. Bestående förändringar i skolförvaltningen och skolorna En viktig del i vår verksamhet är också det som kallas påverkansarbete, det vill säga samarbetet med de lokala myndigheterna. För att förändringarna ska bli beständiga utbildas myndigheterna i att skolvis följa upp utvecklingsarbetet. Tack vare de här åtgärderna har Interpedia och Loo Niva åstadkommit fina förändringar i skolorna, skolförvaltningen och skolelevernas hem. Skolkningen, skolavhoppen och lärarnas frånvaro har minskat liksom den sociala diskrimineringen av flickor, funktionsnedsatta barn och barn av låg kast. Skolmyndigheterna har gjort upp nya, barnvänliga undervisningsplaner och gett skolorna direktiv om ibruktagningen av dem. Kom med och stöd de nepalesiska skolbarnen! På grund av de branta bergen kommer skolvägen för barnen i västra Nepal också i fortsättningen att vara lång och stenig, men vi kan påverka skolan: barnen förtjänar kvalitativ undervisning i en trygg och uppmuntrande miljö. Vi söker finländska skolor som vill bli faddrar för skolor i västra Nepal samt månadsgivare som vill stödja vårt arbete där. Månadsgivarna får information om vårt arbete och våra arbetsresultat i västra Nepal två gånger per år. Intäkterna från kampanjen Läs och ge läskunnighet, som främst riktar sig till finländska lågstadieelever, styrs också till vårt arbete i västra Nepal. Läs mer om skolfadderskapBli månadsgivare eller fadderLäs mer om kampanjen Läs och ge läskunnighetLäs mer om Interpedias utvecklingssamarbete i Nepal