Frågor om adoptionen

1. Hur inleder jag adoptionsprocessen?

En adoption förutsätter adoptionsrådgivning, som tillhandahålls av den egna kommunens socialbyrå, antingen i egen regi eller som en utlokaliserad tjänst. För att inleda adoptionsrådgivningen ska du alltså kontakta socialbyrån i din hemkommun.

Även de adoptionstjänstorgan som sköter internationella adoptioner (exempelvis Interpedia) ger information om sökandenas möjligheter att adoptera ett barn från utlandet och om adoptionsprocessens förlopp. Du kan beställa Interpedias informationspaket om internationell adoption som stöd för din begrundan.

2. Vad är adoptionsrådgivning?

Under adoptionsrådgivningen kan du i lugn och ro fundera om internationell adoption är det rätta alternativet för dig och din familj. Att inleda rådgivningen är inte ännu något adoptionsbeslut. Rådgivningsperiodens längd beror helt och hållet på sökandenas personliga situation, vanligtvis varar den cirka ett år. Under adoptionsrådgivningen behandlas bland annat sökandenas bakgrund och nuvarande situation, motiven för adoption, parförhållandet, eventuell barnlöshet, beredskap att adoptera internationellt och barnen som är tillgängliga för adoption. Rådgivningen är kostnadsfri och den kan tas emot som en möjlighet att begrunda föräldraskap på ett djupare plan.

Senast i slutet av rådgivningen väljer sökandena ett adoptionstjänstorgan som förmedlar internationella adoptioner. Sökandena kan välja vilket adoptionstjänstorgan som helst oberoende av var adoptionsrådgivningen genomförts.

3. Hur lång är adoptionsprocessen?

Adoptionsprocesserna är numera mycket individuella, deras längd varierar därför mycket. Adoptionssökandenas önskemål och beredskap är viktiga faktorer då man letar efter föräldrar till ett barn. Kontaktländernas egna krav på sökandena inverkar också på processens längd. Det är skäl att bereda sig på att adoptionsprocessen varar i 1–4 år, räknat från det att sökandena registrerat sig som kunder hos adoptionstjänstorganet. Därförinnan har sökandena redan slutfört adoptionsrådgivningen, som i allmänhet tar ungefär ett år.

Närmare information om de uppskattade väntetiderna finns på de landspecifika sidorna.

4. När väljer man adoptionstjänstorgan?

Sökandena väljer adoptionstjänstorgan under adoptionsrådgivningen, senast då hemutredningen blivit färdig.

På våra informationsträffar kan du bekanta dig med Interpedia som adoptionstjänstorgan. Vi rekommenderar att du först deltar i den infoträff där vi förutom adoptionstjänsten också presenterar alla våra kontaktländer. Du kan också komma överens om ett personligt möte med våra adoptionsansvariga om du mer ingående vill diskutera din egen situation.

5. Kan jag välja Interpedia som adoptionstjänstorgan fastän jag får adoptionsrådgivning via Rädda Barnen rf?

Adoptionsrådgivning och adoptionstjänst är två olika faser. Adoptionsrådgivning tillhandahålls av socialbyrån i din hemkommun antingen i egen regi eller som köptjänst via Rädda Barnen rf:s lokalbyrå. Interpedia sköter inte adoptionsrådgivning. Interpedia och Rädda Barnen rf är för tillfället adoptionstjänstorgan i Finland vilka förmedlar internationella adoptioner. Du kan välja vilken som helst av dessa oberoende av var adoptionsrådgivningen genomförts.

6. När väljer man kontaktland?

Du kan fundera på en lämplig adoptionskontakt redan under adoptionsrådgivningen. Senast då adoptionstillståndet beviljats ska du välja kontaktland. Valet görs som ett samarbete mellan sökandena och Interpedias adoptionstjänst. Målet är att sammanjämka sökandenas önskemål och beredskap med de behov som barnen i kontaktländerna har och på så sätt finna den bästa lösningen.

I det skedet då valet ska göras lönar det sig att delta i Interpedias infoträffar om kontaktländer, där vi berättar närmare om olika länders processer, kriterier och behov. Du kan också komma överens om ett personligt möte med våra adoptionsansvariga och diskutera de olika alternativen med dem.

7. Vem kan adoptera?

Internationell adoption är ett bra alternativ för många olika slag av sökande.

Internationella adoptioner regleras av både Finlands adoptionslag (22/2012) och myndigheterna i de olika kontaktländerna. Den finländska adoptionslagstiftningen stadgar att:

  • sökandena ska vara 25–50 år
  • åldersskillnaden mellan barnet och sökandena ska vara minst 18 år och får vara högst 45 år
  • äkta makar kan adoptera gemensamt, en ensamstående sökande kan adoptera ensam

 

De utländska myndigheterna följer sin egen praxis när det gäller bland annat föräldrarnas ålder, äktenskapets längd och sökandenas ekonomiska situation. Närmare information om kraven i de olika länderna finns på de landspecifika sidorna.

Mer att tänka på för dem som överväger adoption.

8. Inverkar sökandenas hälsotillstånd på adoption?

Adoptivföräldrarnas hälsa har stor betydelse för barnet. Adoptivbarnet behöver föräldrar med så god hälsa och så mycket ork som möjligt. Under adoptionsrådgivningen tar socialarbetaren ställning till familjens helhetssituation med tanke på familjens beredskap att adoptera.

Adoptionssökande som har någon sjukdom som kräver fortlöpande behandling eller medicinering, måste ha ett utlåtande av en specialistläkare. Utlåtandet uppvisas för socialarbetaren och bifogas till ansökan om adoptionstillstånd. Utifrån utlåtandena bedömer den finländska adoptionsnämnden om sökandena är lämpliga som adoptivföräldrar. Kontaktlandets myndigheter kan ha egna krav på sökandenas hälsotillstånd.

9. Hur länge måste äktenskapet ha varat innan man kan adoptera?

Den finländska adoptionslagen ställer inga krav på hur länge man ska ha varit gift. Däremot varierar praxisen i våra utländska kontaktländer. Närmare information finns på de landspecifika sidorna.

10. Kan samkönade par adoptera?

Samkönade äkta par kan adoptera. De flesta kontaktländer begränsar samkönade pars adoptioner. Du får aktuell information om situationen i kontaktländerna av våra adoptionsansvariga.

11. Kan man adoptera fastän det redan finns barn i familjen?

Familjer som har adoptivbarn, biologiska barn eller fosterbarn kan adoptera. Våra kontaktländer har egna regler för hur många barn det får finnas i sökandefamiljen.

12. Är det ett hinder för adoption, om ett barn som redan finns i familjen har en kronisk sjukdom eller diagnos?

Socialarbetaren tar under adoptionsrådgivningen ställning till familjens helhetssituation och resurser i samband med utarbetandet av hemutredningen. I utvärderingen ska adoptivbarnets bästa komma i första hand och särskild uppmärksamhet fästas vid hur barnet bäst kan garanteras en varaktig familj samt en harmonisk utveckling och välbefinnande. Att det finns ett barn med en sjukdom i familjen är i allmänhet inte ett hinder för adoption.

13. Inverkar min ekonomiska situation på mina möjligheter att adoptera?

Den finländska adoptionslagen ställer inga eurospecifika krav på förmögenheten. Det är viktigt att sökandena har en stabil ekonomi som är en trygghet för adoptivbarnet. Under adoptionsrådgivningen görs en helhetsbetonad utvärdering av familjens boendeförhållanden, arbetssituation och föräldrarnas möjligheter att sköta barnet hemma tillräckligt länge. Barnets bästa är då alltid i fokus. Adoptivfamiljen kan bo till exempel i en bostad som de äger eller hyr, det viktigaste är att livssituationen är stabil. I hemutredningen antecknas bland annat sökandenas inkomster, förmögenhet och skulder, vilka ställs i relation till den allmänna levnadsstandarden.

Närmare information om adoptionsprocessen på adoptionsnämndens sidor.

14. Hurdana barn kan adopteras via Interpedia?

Under de senaste åren har barnen som adopterats via Interpedia varit 0–7 år gamla, lite fler pojkar än flickor. Största delen av de adopterade barnen har varit små, det vill säga två år eller yngre. Av de barn som under årens lopp kommit till Finland via oss har de flesta kommit från Kina, Colombia och Thailand. Under de senaste åren har de flesta kommit från Sydafrika och Colombia.

Ett adoptivbarn har alltid i vissa avseenden särskilda behov av omsorg och stöd. De särskilda behoven varierar från fysiska särskilda behov till särskilda behov som beror på barnets eller de biologiska föräldrarnas bakgrund eller på barnets barnhemsbakgrund. En del barn har biologiska föräldrar med okänd bakgrund medan andra har lämnats för adoption och då vet man mer om barnets bakgrund.

Adoptionsstatistik

15. Var kan adoptivfamiljerna få stöd till familjelivet?

Adoptionsrådgivningens socialarbetare och adoptionskuratorn kan stödja familjen i vardagen. Tillräckligt lång hemvård, nätverkande med andra familjer för att få kamratstöd och olika slag av utbildningsdagar kan stödja vardagen i familjen. Olika former av terapi, såsom Theraplay som fokuserar på växelverkan, har ofta varit till hjälp bland annat vid anknytningssvårigheter.

16. Vad kostar adoptionsprocessen?

Kostnaderna för adoptionsprocessen utgörs av serviceavgifter för adoptionstjänsterna och ersättningen för adoptionskostnaderna, vilka betalas till Interpedia. Dessutom tillkommer varierande utgifter för anskaffning och översättning av dokument samt utgifterna för adoptionsresan. Serviceavgifterna täcker utgifterna för adoptionstjänsten till den del dessa inte kan finansieras med bidrag från Veikkaus eller andra intäkter. Serviceavgifterna baserar sig på de verkliga utgifter som Interpedia har för adoptionstjänsten.

Läs mer om adoptionskostnaderna.

17. Hur stort är adoptionsbidraget och hur ansöker man om det?

De som adopterar ett barn från utlandet får adoptionsbidrag av FPA för kostnader som föranletts av adoptionen. Bidraget är en skattefri engångsersättning. Bidragets storlek beror på barnets födelseland. Du kan ansöka om adoptionsbidraget redan då du fått barnbeskedet men senast inom två månader efter att du fått barnet i din vård. Närmare information om adoptionsbidraget finns på FPA:s webbsidor.

18. Är det nödvändigt att delta i en adoptionsförberedelsekurs?

Interpedia rekommenderar varmt att alla sökande deltar i en adoptionsförberedelsekurs. Kurserna är ett utmärkt tillfälle att förbereda sig för adoptivföräldraskapet. Största delen av våra kontakter förutsätter att sökandena deltagit i en adoptionsförberedelsekurs och alla våra kontakter ser en genomgången kurs som en merit. Man kan delta i kursen redan under adoptionsrådgivningen, eller utnyttja väntetiden till att delta i kursen. Adoptionsförberedelsekurserna ger också en bra möjlighet att skapa nätverk med andra adoptionssökande som är i samma situation.

Närmare information på Våra Gemensamma Barn rf:s sidor

19. Vad menas med uppföljning efter adoptionen?

När barnet kommit hem till adoptivfamiljen fortsätter adoptionsrådgivningen med uppföljningsbesök av socialarbetaren. Socialarbetaren ger råd och stöd för familjelivet och interaktion. Syftet med uppföljningen är dels att stödja familjen, dels att berätta nyheter om barnet och hela familjen för myndigheterna i barnets födelseland. På basis av uppföljningsbesöken utarbetar socialarbetaren uppföljningsrapporter.

En del kontaktländer vill dessutom ha rapporter som familjen själv skriver. Rapporterna skickas till kontaktlandet på Interpedias försorg.

Uppföljningsperiodens längd varierar enligt kontaktland. Oberoende av längden på den officiella uppföljningen, som kontaktlandet kräver, har familjen rätt att få stöd från adoptionsrådgivningen för en fungerande vardag och interaktion.

Läs mer om uppföljningsrapporteringen.

20. Vad är tjänsterna efter adoptionen?

Det är adoptionstjänstorganets skyldighet att i minst hundra år uppbevara kopior av de handlingar som mottagits eller uppgjorts under adoptionsprocessen. Adoptivfamiljen får alltid originalhandlingarna. De adopterade och deras familjer eller deras avkomlingar kan bekanta sig med handlingarna på Interpedias kansli. I samband med detta vill vi erbjuda vårt stöd i de frågor som handlingarna, adoptionsprocessen och den adopterades bakgrund kan väcka.

Interpedias team för tjänster efter adoptionen kan även hjälpa vid utredningar om den adopterades bakgrund och vid arrangemang av återresor.

Läs mer om tjänster efter adoptionen.