På vårt webbinarium i november Adoptioperheiden arjen työkaluja – mentalisaatio, theraplay ja kiintymyskeskeinen vanhemmuus betonade föreläsaren psykologen Leea Mattila vikten av mentalisering i psykiskt välbefinnande. ”Mentalisering beyder att reflektera över sinnet bakom beteendet” – Peter Fonagy En förälder som har sitt barn i fokus lever sig empatiskt in i barnets upplevelser och försöker föreställa sig vilka sinnestillstånd som styr barnets beteende – men minns att inte tro sig veta för barnet. ”Mentalisering lyfter fram barnets röst”, sade Mattila. Barnet behöver en relation där en vuxen lever sig in i vad barnet har i tankarna. Adoptivbarnets förflutna följer med hela livet Adoption betyder alltid att lämna något bakom sig. Rädslan för förlust kan ständigt finnas i barnets sinne, och hen kan uppfatta även små gester som hot och reagera påverkad av sitt förflutna. Traumatiska upplevelser blir nätverk i hjärnan och nervsystemet är ofta i ett högt eller lågt vakenhetstillstånd. Barnet upprepar ofta sina internaliserade anknytningsmönster, hen kanske försöker undvika alla eller charma alla. Ju mer traumatiserat barnet är, desto lättare uppstår tolkningen att hen är orsaken till omgivningens beteende. Under åtminstone det första året efter hemkomsten är det bra att fokusera på att stabilisera livet för barnet och familjen samt främja interaktionen och anknytningen. Interaktion sker inte utan att göra saker tillsammans. Theraplayinspirerade lekar och att skämta tillsammans hjälper ofta med detta. Med medveten mentalisering är det lättare för föräldern att trösta, reglera och förstå barnet. Att förringa eller ignorera barnets upplevelse, vilket skadar anknytningen, sker då mera sällan. Barnets ilska Då traumat kommer till uttryck tolkas det lätt som en beteendestörning. När ett barn uppför sig dåligt behöver hen en vuxen som mest. Ilskan kan signalera barnets behov av kontakt. Ställ dig in på att mentalisera med barnet: vad allt kan ligga bakom ilskan? Om barnet är argt, kan man kanske inte göra något just då. Att vara närvarande räcker, det viktigaste är att bära känslan med barnet, det finns inga hokuspokuslösningar för situationen. Känslan måste bara accepteras. Då hjälper mentalisering. ”Acceptera barnets ilska, och reparera relationen till barnet så fort som möjligt. Om barnet blir ensam med sin ilska blir problemet vanligare”, sade Mattila. Det är nödvändigt att sätta gränser för att skydda barnet och andra, men inte genom hot eller skam. Effektiv uppfostring är kopplad till en kärleksfull och respektfull relation mellan barnet och den vuxna. ” När du känner för att isolera, försök skapa kontakt. Trygghet ska aldrig vara en belöning som måste förtjänas.” – Leea Mattila Vad kan orsaken till ett oönskat beteende vara? Bergdis Wilson, som föreläste på den nordiska adoptionskonferensen i september 2023, gav exempel på orsakerna bakom ett barns beteende. Orsakerna är inte alltid lätta att spåra. Exempelvis kan ett barn som tidigare svultit senare reagera aggressivt på känslan av hunger utan att ens förstå vad det handlar om. I adoptivbarnets bakgrund kan också finnas den biologiska mammans svåra graviditet. Eftersom allt en människa gör är rytmiskt kan en instabil graviditet störa rytmen. Många som inte lärt sig självreglering reglerar sig genom exempelvis sport eller musik. Det kan hjälpa att hitta den rätta rytmen som sänker eller höjer energin. Då kan det även bli möjligt att lära sig. Ibland är det till och med svårt för ett barn att sova, eftersom det kan innebära en separation från en känslomässig kontakt. Svårigheter att somna är särskilt vanliga hos adoptivbarn. Barnet får hjälp av en vuxens lugna närvaro och sömnsvårigheterna blir ofta lättare med tiden och med att barnet blir tryggare. I denna frustrerande situation kan vuxna få hjälp av mentalisering, att förstå barnets synvinkel. Att förstå det egna barnets individuella behov är viktigt för att hitta rätt sätt för självreglering. Behöver ditt barn mat, sömn, rörelse, beröring, lugnande, omsorg, lek eller musik? Förutom att lära sig självreglering behöver barn särskilt en känsla av samband och ovillkorligt godkännande. På webbinariet sammanfattade Leea Mattila sätt att förbättra interaktionen enligt följande: skapa trygghet aktivt fokusera i svåra situationer på stabilisering och gör debriefing först efter att de hetaste känslorna har lagt sig sluta använda skam helt använd lekfullhet som hjälp betrakta de sinnestillstånd som ligger bakom beteendet och hur de påverkar varandra = mentalisera På den nordiska adoptionskonferensen pratade de isländska socialarbetarna Rut Sigurðardóttir och Heiða Hraunberg Þorleifsdóttir om att stödja adoptivfamiljer. För att förstå barnet måste vi fråga: ”Varför?” De visade bland annat videon Why I am rude – a poem about perception of behaviour, som på ett bra sätt belyser hur många olika orsaker som kan ligga bakom ett barns beteende. ”The kids who need the most love will ask for it in the most unloving ways” – Dan Hughes Källor: Interpedia, Våra Gemensamma Barn rf och Helsingfors stad arrangerade tillsammans 25.11.2023 webbinariet Adoptioperheiden arjen työkaluja – mentalisaatio, theraplay ja kiintymyskeskeinen vanhemmuus, med psykolog, psykoterapeut och Theraplay-terapeut Leea Mattila som sakkunnig Rut Sigurðardóttirs och Heiða Hraunberg Þorleifsdóttirs föredrag The longest journey starts with a single step på Nordiska adoptionsrådets konferens i Reykjavik i september 2023 Bergdis Wilsonin föredrag The effects of early life trauma later in life på Nordiska adoptionsrådets konferens i Reykjavik i september 2023