Diskussionen om internationella adoptioner

I flera europeiska länder förs för närvarande en livlig diskussion om internationella adoptioner. Debatten kom igång då Nederländerna beslöt att tills vidare stoppa alla internationella adoptioner, de halvfärdiga adoptionsprocesserna görs givetvis klara.

Diskussionen har dock förts redan under många år. Till exempel Danmark stoppade 2019 tillfälligt de internationella adoptionerna varvid funktionsdugligheten och etiken i adoptionssystemet utreddes, tills 2020 då de internationella adoptionerna återupptogs. I fjol granskades även i Sverige praxis inom internationell adoption av tredje part och den nuvarande modellen konstaterades fungera.

Utredningarna är en följd av oron över etiken i de internationella adoptionerna eftersom enstaka adoptioner har visat sig innehålla oegentligheter. Diskussionen och utredningarna har varit nyttiga. I den svenska utredningens slutrapport finns det rekommendationer om att exempelvis utveckla tjänsterna efter adoptionen och det nordiska samarbetet och det lönar sig att även här i Finland lyssna till dessa rekommendationer.

Varför tar byråkratin så mycket tid?

Vi önskar att den pågående diskussionen för praxis inom internationell adoption några steg framåt igen och öppnar nya perspektiv. I den offentliga diskussionen ses ofta byråkratin och den långa processen vid adoptioner som en negativ sak. Förhoppningsvis kommer vi att se en förskjutning från föräldrarnas och de väntandes synvinkel även till adoptivbarnens perspektiv.

Barnets bästa utgör grunden i adoptionsorganisationernas verksamhet och adoption är en juridisk process vars alla skeden genomförs till fördel för alla parter i adoptionen.

Regleringen av adoptionerna har utvecklats under många decennier

Praxis och lagstiftning inom internationell adoption har förändrats mycket under de senaste decennierna. Finland var länge själv ett land som överlät barn till internationell adoption, men riktningen ändrades på 1970-talet då de första internationellt adopterade kom till Finland. I början var dessa adoptioner av privat karaktär och organisationerna fungerade närmast som rådgivare. Den första adoptionslagen som reglerade internationell adoption trädde i kraft 1985, varvid adoptionsorganisationerna fick officiell status som adoptionstjänstorgan.

Haagkonventionen (adoptionskonventionen) antogs 1993 och Finland ratificerade den 1997. Interpedia var aktivt med i de europeiska och nordiska nätverk som bidrog till uppkomsten av Haagkonventionen. Konventionen föreskriver bland annat att barnet i första hand ska omplaceras i födelselandet.

Finlands adoptionslag förnyades på 2010-talet igen och i samband med det blev kraven på privata adoptioner strängare. Utan förmedling av adoptionstjänstorgan genomförs numera i huvudsak bara adoptioner inom släkten.

En ny möjlighet för barnet

I våra kontaktländer är internationell adoption en marginell företeelse och en extrem åtgärd inom barnskyddet. För ett enskilt barn kan det vara en ny möjlighet och den enda chansen att få en familj.

Rekordåren inom adoptionen var på 2000-talet, särskilt på grund av adoptionerna från Kina. Då vi kom till 2010-talet hade Kinas välstånd ökat till en punkt då landets barnskydd och den nationella adoptionen tog stora steg framåt. Behovet av internationell adoption förflyttades till att omfatta barn med särskilda behov. Samma utveckling har vi sett även i andra kontaktländer. Antalet internationella adoptioner har märkbart sjunkit från rekordåren.

Nuförtiden är adoptionerna mycket individuella och skräddarsydda och utgångspunkten är att få barnets behov att passa ihop med adoptionssökandenas resurser.

Adoptionsfältet lever och utvecklas ständigt

Vi arbetar med samarbetspartner som vi har en förtrolig relation med. Vi för diskussioner med dem och vi delar gemensamma ståndpunkter om adoption och gemensamma etiska principer. Därtill måste vi även känna till våra kontaktländers lagstiftning och praxis inom barnskyddet. Samtidigt måste vi hela tiden utvärdera vår verksamhet och vid behov ändra riktning om villkoren för samarbetet inte uppfylls.

Under dessa decennier har det hänt mycket även i våra kontaktländer. I flera länder har barnskyddssystemet utvecklats väldigt mycket och adoptionssystemet har förnyats många gånger. Då adoptionsaktörerna och lagstiftarna utvecklar praxis inom internationella adoptioner måste de balansera mellan vilka krav den juridiska processen ställer och hur länge det anses skäligt att barnet väntar på besluten.

Trots att de internationella adoptionsprocesserna märkbart utvecklats från sina första decennier kvarstår faktum att det är känsligt då ett barn placeras i adoption. I bakgrunden finns alltid realiteten att någon har varit tvungen att avstå från sitt barn. Omständigheterna är alltid individuella och adoptionens parter går igenom dem i olika skeden av sina liv.

Förhoppningsvis för denna diskussion adoptionsarbetet återigen framåt. Vi hoppas att den främjar vetskapen om vad adoptionsverksamheten är i dag och vilka förändringar som skett inom den. För barnen som behöver en familj är internationell adoption inte det rätta alternativet i alla omständigheter, men för något barn kan det vara den enda möjligheten att få en familj. Vi lever fortfarande i en mycket ofullständig värld.

Funderar du på din egen process?

Väcker den aktuella diskussionen frågor eller oro? Adopterade, adoptivföräldrar och adoptivfamiljernas närstående är välkomna att diskutera med vår adoptionstjänst såvida något i den egna processen eller bakgrunden inger betänkligheter.

Under de senaste åren har vi satsat mycket på att utveckla tjänsterna efter adoptionen. Läs mer:

För adopterade – Ofta förekommande frågor

Tjänster efter adoptionen

Kontakt: jalkipalvelu@interpedia.fi eller per telefon/Whatsapp 050 336 6661