Internationell adoption följer trender i familjebildning

Anja Ojuva, vår tidigare verksamhetsledare, reflekterar över de olika stadierna i internationell adoption och familjebildning. Ojuva, som gick i pension från Interpedia i fjol, har mer än 35 års erfarenhet av barnskydd och adoption.

Under de senaste decennierna har jag bevittnat stora förändringar, särskilt inom internationell adoption och mer allmänt inom familjebildning.

I dag blir man förälder i ett senare skede av livet än tidigare, om man alls blir det. Födelsetalen har sjunkit avsevärt och detta har också avspeglats i internationella adoptioner.

Färre barn föds till familjer, både biologiskt och genom adoption

Det är många faktorer som påverkar födelsetalen. Dagens unga vuxna har mycket kunskap och är väl medvetna om livets krav och osäkerhet. I dag kräver vi också mer av föräldraskapet och bearbetar allt fler frågor. Många funderar noga på att bilda familj och frågar sig: ”Klarar jag av det här? Vågar jag?

Ökad kunskap och professionellt stöd skulle vara vägen till tillförsikt och mod, men blev det så?

Under de senaste decennierna var tanken att världen håller på att bli bättre. Nu finns det mycket osäkerhet inom synhåll, det finns klimatförändring, krig, rasism och många former av instabilitet.

Ju mer vi vet, desto mer kräver vi av oss själva.

Internationell adoption är ett arbete i ständig förändring

Det har hänt mycket på adoptionsfältet under de senaste decennierna. Både adoptionsrådgivningen och adoptionstjänsten har blivit mer professionella. Det är viktigt att förstå behovet av professionalism. I detta mångdimensionella nätverksarbete krävs specialkompetens och erfarenhet av adoption, eftersom det inte är ett område som kan studeras. Erfarenhet kommer inte över en natt. Lyckligtvis har det funnits kontinuitet på Interpedia och yrkeskunnigheten har kunnat växa under årens lopp.

Denna förändring åtföljs av en individualisering av arbetet. Exempelvis har de personliga mötena med sökandefamiljerna och samarbetspartnerna ökat avsevärt på Interpedia.

Professionalisering kan också ses i våra kontaktländer. Reglering, lagstiftning och barnskydd har utvecklats. Genom det internationella samarbetet har adoptionsländernas inhemska adoptioner påverkats, och dessa har i många länder utvecklats till ett verktyg för det egna barnskyddet.

Under åren har våra möten med våra samarbetspartner i kontaktländerna ökat i båda riktningarna. Varje möte har alltid gett stunder av reflektion. Vi måste kunna motivera hur vi förbereder familjerna och hur vi sköter vår andel av arbetet för barnets bästa i detta nätverk som stöder barnets process.

Möten ansikte mot ansikte skapar också det förtroende och den ömsesidiga förståelse som är en förutsättning för att kunna utföra detta arbete.

Adoption som företeelse

Adoption är ett mycket brett begrepp, som omfattar adoptioner inom familjen, inhemska adoptioner, internationella adoptioner via organisationer och internationella privata adoptioner.

Finland skiljer sig från de övriga nordiska länderna genom att vi hade ett stort antal inhemska adoptioner ända fram till 1970-talet. Antalet var stort i förhållande till Finlands befolkning, och barn adopterades också till andra nordiska länder.

Som företeelse är adoption känsligt och väcker ett brett spektrum av känslor. Uppfattningen om adoption kan vara motsägelsefull, beroende på vilken synvinkel man har. Den biologiska föräldern, myndigheten och den adopterade kan ha mycket olika uppfattningar om vad som har hänt. Bakgrunden till adoptionen är ofta någon tragedi eller sorg och svåra livssituationer. Liksom vid barnskydd i allmänhet måste myndigheterna – om möjligt tillsammans med föräldern/föräldrarna – fatta svåra beslut om barnets framtid utan någon spågummas kristallkula.

Adoption har alltid varit nödvändigt i någon form och jag tror att det alltid kommer att vara så. Men vi måste vara kritiska och vaksamma, och de som utför detta arbete måste hålla ögon och öron öppna. Vi befinner oss nu i ett skede där adoption är föremål för anklagelser, utredningar och undersökningar runt om i världen. På grund av ämnets känslighet finns det alltid skäl till detta.

Men mitt i allt detta måste vi också komma ihåg att fråga, vad skulle vara alternativet för dessa barn? Även om internationella adoptioner stoppades skulle det fortfarande finnas barn i adoptionsländerna som behöver en familj.

Svåra skeden, givande tider

Arbetet har lärt oss ödmjukhet, eftersom vi lever i en oförutsägbar värld. Vi har ett nätverk av länder som fungerar på olika sätt. Politiska eller sociala situationer kan leda till förändringar mycket snabbt.

Till exempel uppstod olika anpassningsbehov då adoptionerna plötsligt år 2015 stoppades i Kenya och då adoptionerna med början från 2005 gradvis minskade i Kina. Många familjer hade gått in i adoptionsprocessen i en helt annan värld än den som slutligen blev verklig.

I denna osäkra värld har varje möte mellan en familj och ett barn inneburit en ny värdefull möjlighet för ett barn i behov av skydd.

Det har också varit givande att jag fått fortsätta Interpedias långa tradition och vara med och skapa nya samarbeten. Ensamma kan vi inte göra detta arbete, men med ett bra och engagerat team har vi kunnat utveckla och bygga vidare på det som varit.

Ett nätverk som arbetar bra tillsammans och har som mål att hitta det bästa alternativet för barnet, har varit en givande arbetsmiljö.

I nästa del av artikeln diskuterar Anja Ojuva utvecklingssamarbetets olika stadier.