Att bygga upp en trygg identitet

Våra identiteter formas dagligen och ända från det att språket börjar utvecklas bygger vi upp vår egen uppfattning om oss själv. För någon som är adopterad kan den här processen innefatta flera frågor än för ett barn/en ungdom som lever i sin biologiska familj.

Hur kan man stöda utvecklingen av barnets identitet?

Under sin uppväxt frågar barnet kanske sig själv: Vem är jag? Varifrån kommer jag? Vart är jag på väg? Vart hör jag? Det är bra att föräldern och barnet funderar över dessa frågor tillsammans innan barnet behöver svara på frågorna utan förälderns stöd, t.ex. på dagis eller i skolan. Man kan fundera ut färdiga svar på frågor som handlar om adoptionen så att barnet kan svara på frågorna utan att berätta alltför personliga detaljer om sin bakgrund. Genom det här känner barnet sig tryggare och behöver inte vara rädd för frågor.

Uppfattningen om en själv bygger på bl.a. berättelser som man har fått höra om sitt liv. För någon som är adopterad hör ofta följande frågor till livshistorien: Vem födde mig? Var är mina biologiska föräldrar? Påminner jag om dem? Varför adopterades jag?

Det är viktigt att närma sig dessa frågor så öppet som möjligt inom familjen eller med de närmaste. Att tillsammans diskutera igenom dessa saker formar tidigare och framtida händelser och är en viktig del av den adopterade och familjens gemensamma historia. Diskussionerna kan fungera som ett sätt att stöda identiteten och bekräfta de saker som barnet/den unga upplevt. Trots att det kanske inte finns några tydliga svar på frågorna så kan föräldern och barnet tillsammans fundera hur det skulle kunna vara. På det här sättet är barnet med och skapar sin egen historia och identitet.

”Den adopterade har inte själv kunnat välja sin bakgrund eller historia, men hen kan påverka hur hen blir du med den.”

Se till att ordna gemensam tid, ge utrymme för godkännande blickar och positiva ord. En god växelverkan mellan barn och förälder och känslan av gemenskap stärker identiteten och självkänslan.

Kamratstöd

För någon som är adopterad kan identitetsutvecklingen skuggas av känslor av utanförskap i familjen och uppväxtmiljön. Att höra andra adopterades berättelser kan vara skönt och bidra till förståelse för att andra också har gått igenom liknande saker och känslor.

Andras berättelser kan ge stöd, trygghet och nya tankar och nytt innehåll till den egna historian.

Under Webinariet ”Tulevaisuuden perheet”, som arrangerades av bl.a. nätverket Monimuotoiset perheet, lyfte Michaela Moua hur viktigt det är att barnet får känna sig som en del av samhället. Om barnet i sin vardag ser t.ex. leksaker och förebilder som ser ut som hen är det lättare att känna sig delaktig i samhället. Här blir familjens aktiva val otroligt viktiga. Genom att köpa leksaker som barnet kan känna igen sig i (böcker, dockor, färgläggningsböcker), lyssna på musik av artister med olika bakgrund och se på filmer där barnet kan känna igen sig i skådespelarnas utseende får barnet känna sig delaktig och en trygg identitet byggs upp.

Att fundera på sin identitet i tjänsterna efter adoptionen

Tjänster efter adoptionen är den adopterades personliga sak och det finns inga rätt eller fel vad gäller hur och när man kan söka sig till tjänsterna efter adoptionen. Man väljer själv när det är rätt tid eller om man överhuvudtaget känner ett behov av att diskutera sin bakgrund eller leta efter biologiska släktingar.

I tjänsterna efter adoptionen kan den adopterade berätta om sina erfarenheter och om sitt liv och den som jobbar med tjänsterna efter adoptionen ger i sin tur all information som finns tillgänglig. I bästa fall kan det bidra till att den adopterades identitet stärks genom den information som hen fått om sin livshistoria. Det här kan leda till en känsla av samhörighet och mening för den adopterade och adoptivfamiljen.

Med hjälp av det här kan man också hitta verktyg som gör det lättare att acceptera sin bakgrund och de realiteter som man kan ställas inför, exempelvis att det inte finns någon information om de biologiska släktingarna. Mötet med tjänsterna efter adoptionen och att få lite eller mycket tilläggsinformation kan förändra hur man tänker på sitt liv. Också bilder har här en stor betydelse. Genom dem kan man bygga sin livshistoria från ett nytt perspektiv och de kan påminna en om sådant som man inte visste att man kom ihåg.

Det finns många olika sätt på vilka man kan bearbeta sin bakgrund även om det inte skulle finnas någon information att få. Exempelvis kan den adopterade skriva ett brev till sin biologiska förälder och sedan svara i den biologiska förälderns ställe. Det här kan vara ett sätt att bygga sin livshistoria och den som jobbar med tjänster efter adoptionen kan vara med som ett stöd i den här processen.

Identiteten utvecklas under hela vårt liv och det är viktigt att komma ihåg att identiteten också förändras under livet, beroende på livssituation. Trots att det under ungdomen kan ha funnits stunder så det har varit svårt att hitta och bygga en trygg identitet kan stoltheten över att vara adopterad komma i vuxen ålder. Livets olika skeden för med sig olika möjligheter att stärka sin identitet, självbild och självkänsla.

Källor:

David Brodzinsky, Nordic Adoption Council seminarium 19.9.2019 i Reykjavik
Michaela Moua, under Webinariet ”Tulevaisuuden perhe” 3.11.2020

Läs mer:

Ofta förekommande frågor om tjänster efter adoptionen
Tjänster efter adoptionen på Interpedia