Barn i text och bild inom utvecklingskommunikationen – ett etiskt memorandum

Kommunikation som rör barn kräver skärpt medvetenhet om etiska frågor. Då man använder sig av berättelser om eller bilder på barn i sårbar ställning måste man vara särskilt försiktig.

Det finns redan en mängd goda direktiv för etisk utvecklingskommunikation. Inom projektet Med vems röst? har vi sammanställt kärnan i temana till ett memorandum med sju punkter:

1. Håll fast vid värderingarna

Värdegrunden för en organisation som arbetar för barnens rättigheter vilar vanligen på tre pelare: rättvisa, respekt, jämlikhet. Det är skäl att erinra sig de här principerna varje gång man väljer bilder och berättelser för kommunikation eller medelanskaffning.

”Respektera allas egenvärde och rättigheter – publicera inga berättelser eller bilder som kan skada objektet”

2. Tänk på barnets väl och integritet

Följer integritetsskyddet samma principer för finländska och utländska barn?

För en organisation som arbetar för barnens rättigheter är barnets bästa alltid det viktigaste. När man väljer bilder och berättelser måste man försäkra sig om att publiceringen inte utsätter barnet för fara eller annars skadar barnet. Man måste tänka långt framåt i tiden, i synnerhet när det gäller texter och bilder på webben.

Samtidigt måste man se till att ge barnet en röst och en möjlighet att bli hörd. Också det är barnets rättighet.

”Barn har starkare integritetsskydd än vuxna”

3. Sätt dig in i barnets situation

Kan vi välmående finländare sätta oss in i hur barn i främmande länder har det?

När man väljer berättelser och bilder kan man fråga sig: Skulle jag vilja publicera en sådan här bild eller text om det gällde mig själv eller mitt barn?

”Barn har rätt till integritet och en egen historia”

4. Var noga med tillstånden

Man måste noga förklara syftet med intervjun eller fotograferingen för den som blir intervjuad, och man måste be om lov. När det gäller en omyndig måste man också fråga vårdnadshavaren. Trots att man fått tillstånd måste man granska situationen ur flera olika synvinklar, för vårdnadshavarna tänker inte alltid på barnets bästa.

Även om man bett om tillstånd i förväg måste den som intervjuas eller fotograferas ha en reell möjlighet att vägra i vilket skede som helst.

”Behovet av att lyfta fram samhälleliga missförhållanden får inte gå före ett enskilt barns bästa”

5. Notera stereotypierna

Hur kan vi på ett mångsidigt sätt berätta om de verkliga förhållandena i våra samarbetsländer då vi har att göra med sårbara människor? Det frågar vi oss ofta, för vi vill ju inte i medierna underblåsa stereotypa bilder av fattigdomen och ojämlikheten i samarbetsländerna.

Man kan emellertid undvika de värsta stereotypierna genom att välja bilder där de hjälpbehövande  presenteras som värdiga och aktiva individer samt genom att skriva om kunniga lokalinvånare som bidrar till att utveckla sitt land.

”Vi kan ge en röst åt kvinnorna, barnen, de funktionsnedsatta och de kastlösa, åt dem som har mindre makt”

Kenen äänellä?

6. Ge bakgrunden och kolla fakta, förenkla inte

Skildrar din text och dina bilder verkligheten eller tänker du publicera dem bara för att få ut ditt eget budskap?

Även vid intervjuer där det är bråttom måste man beakta helheten. Man ska undvika ledande frågor och man ska inte heller skriva ned sina egna antaganden. Det är viktigt att lyssna, lära och respektera.

”Det är viktigt att barnet får sin egen röst hörd”

7. Alternativa framställningssätt

När det gäller ett barn i utsatt ställning kan integriteten skyddas på flera olika sätt. Man kan välja bilder där barnet inte kan identifieras eller spåras. Om särskilt skydd behövs, kan ställföreträdare eller teckningar användas. Det är också bra att presentera barnet som en del av närsamhället och inte ensamt.

Bilder och texter där de hjälpbehövande framställs som offer bör undvikas. Människans värdighet  måste alltid ihågkommas, även i svåra situationer.

”Andras yttrandefrihet kan begränsas då det gäller ett barn i utsatt ställning”

Vårt projekt ”Med vems röst? Synpunkter på etisk utvecklingskommunikation”, som ingår i projektet ”Frame! Voice! Report!” är nu på slutrakan. Vi har granskat det arbete som görs för barnarbetarnas väl i Nepal och funderat över hur vi i vår utvecklingskommunikation kan presentera berättelser om och bilder på personer i sårbar ställning, särskilt barn, på ett etiskt sätt.

Läs mer om temat:

Seminariet Med vems röst? behandlade etisk utvecklingskommunikation och -journalism

Med vems röst? Tankar kring utveckling och etisk kommunikation

Lapsen yksityisyyden suoja digitaalisessa mediassa – Lastensuojelun keskusliitto LSKL
Principles and Guidelines for Ethical Reporting – Children and Young People under 18 years old (UNICEF)
Child Rights and the Media – Putting Children in the Right (International Federation of Journalists)
A Guide to Understanding and Implementing the Code of Conduct on Images and Messages (Dochas)
Vademecum, for responsible international information
YK:n Lapsen oikeuksien sopimus
Reframing the Message – Changing Narratives (CISU)

 

Läs mer om Interpedias utvecklingssamarbete i Nepal
Vill du påverka de här barnens liv genom att bli månadsgivare? Läs mer

 

      

 

Mer information om Frame, Voice, Report!

Detta dokument är producerat med finansiellt stöd av Europeiska unionen. För dokumentets innehåll svarar stödtagaren och det kan inte under några omständigheter anses spegla Europeiska unionens ställningstagande.


Marja Utela

Informatör



Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *