Adopterade barns och ungas välmående

Interpedia ordnade tillsammans med Helsingfors stad och Våra gemensamma barn rf seminariet Adopterade barns och ungas välmående lördagen den 26:e januari i Helsingfors. Seminariet baserade sig på THL:s färska resultat från 2017, enkäten Hälsa i skolan. Projektet Hälsa i skolan baserar sig på ungdomars upplevda levnadsförhållanden, skolförhållanden, upplevd hälsa, hälsovanor och elev och studerandehälsovården. Resultaten gav en inblick över adopterade barns och ungas upplevda välmående. Fastän majoriteten av de adopterade barnen svarade att de är nöjda med sina liv och sin tillvaro, kände många ensamhet, att de skiljer sig från mängden, att de upplever otrygghet och har svårigheter att prata med sina föräldrar. Seminariet utgick från enkäten Hälsa i skolan, vilka faktorer påverkar de adopterade barnens och ungas välmående.

Seminariet tog upp viktiga teman som kan sätta sin prägel på ungas välmående: aspekten hur tidiga anknytningar och växelverkan kan påverka barnens sociala- och kognitiva förmågor, rasism i vårt samhälle och interaktion mellan barn och vuxna. Två erfarenhetsexperter, vuxna adopterade, gav en inblick över sina egna liv och erfarenheter kring hur det är att vara adopterad i Finland. Seminariets röda tråd var att ge adoptivföräldrar färdigheter för att kunna hantera dessa svåra diskussioner med adopterade unga. En ökad förståelse över vad de unga kan gå igenom och är speciellt utsatta för ger föräldrarna en möjlighet att själva kunna reflektera över dessa svåra saker och öka deras kunskap.

Tid och öppen dialog

Som vi vet är kunskap makt, och att ha en större kunskapsbas ger oss förtroende för våra egna förmågor att som föräldrar leda och lösa utmanande diskussioner tillsammans med barnen. Förläsaren Jaana Ovaska påpekade också hur viktigt det är i processen att ta hand om oss själva, reflektera över hur vi mår, när och på vilket sätt vi själva är färdiga att diskutera om saker.

Föreläsningarna väckte tankar om hur många faktorer kan påverka barnens välmående, allt från de första kognitiva åren till att uppväxa i ett samhälle med mikrorasism med ständiga frågor som ”Varifrån kommer du egentligen?”. Ett förkortat sammandrag av vad föreläsarna enades över: det är viktigt att stöda de unga då de skapar sina egna sociala nätverk, att de har flera vuxna i deras omgivning de kan prata med utöver deras föräldrar (lärare, skolkuratorer, familjebekanta, släkt, mm.), tillbringa kvalitetstid tillsammans med familjen och ha ett tryggt socialt nätverk. Erfarenhetsexperterna nämnde också hur viktigt det är att barnen får utveckla sin egen identitet, t.ex. med olika hår- och klädstilar. Man måste se på helhetsbilden eftersom det är så många komponenter som påverkar vårt välmående. Då familjen finns till för stöd, har en öppen dialog och ägnar tid tillsammans fostrar det de ungas välmående. Familjen skall vara en trygg bas för livets andra utmaningar.

leiri


Laura Yltävä
Praktikant

Studerar socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan.
Författaren jobbar på Interpedia under sin praktikperiod.



Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *